B-SR (ej Westergren) är en modern variant av sänkningsreaktionen som mäter inflammatorisk aktivitet i blodet. Det fungerar genom en aggregationsmetod där röda blodkroppar klumpar ihop sig och sjunker i plasma, istället för den äldre Westergren-metoden. Provet används ofta för att upptäcka eller följa inflammation och andra sjukdomar. Idag är det ett viktigt verktyg inom läkarvården, även om det har ersatts av CRP för akuta inflammationer.
Hur B-SR fungerar och vad det mäter
Röda blodkroppar sjunker naturligt i plasma. Under 60 minuter mäts hur långt de sjunker, vilket visar om det finns inflammation. Fibrinogen och immunglobuliner gör att cellerna klumpar ihop sig och sjunker snabbare. Normalvärden ligger under 20 mm/h för de flesta vuxna, men ökar lite med ådern. Ett värde över 70 mm/h tyder ofta på allvarlig sjukdom som cancer eller reumatisk sjukdom (inte kul att höra, jag vet).
Flera faktorer påverkar resultatet. anemi, övervikt och graviditet höjer värdet även utan sjukdom. låga fibrinogennivåer sänker det istället. en normal B-SR behöver inte betyda att allt är friskt många sjukdomar kan ge normala värden ändå.
När B-SR används och vad det inte kan
CRP har tagit över som första valet för akuta inflammationer eftersom det ger svar snabbare. B-SR är däremot bättre för kroniska sjukdomar som reumatoid artrit och polymyalgia. Provet höjs vid infektioner, autoimmuna sjukdomar, vissa cancerformer och blodsjukdomar.
Men här är grejen: B-SR kan inte säga var inflammationen sitter. Det är endast en screeningtest som visar att något inte är normalt. En läkare måste alltid kombinera resultatet med andra blodprover, dina symtom och undersökning för att ställa diagnos.
Praktiska råd för provtagning och tolkning
Provet tas med ett EDTA-rör (lila propp), som måste fyllas helt. Provröret får inte centrifugeras före analys det skickas ocentrifugerat till laboratoriet. Svar kommer vanligtvis inom några dagar.
Din läkare tolkar B-SR tillsammans med CRP och andra blodprover. Ett högt värde kan bero på många saker, från enkla orsaker som anemi till allvarligare tillstånd. Om du får ett förhöjt värde behöver du inte oroa dig redan nu det krävs alltid vidare utredning.
Försök inte tolka resultatet själv hemma. Ett värde säger ingenting utan medicinsk bedömning. Diskutera alltid dina blodprover med en läkare som kan sätta resultaten i sitt rätta sammanhang.
Innehållet har skapats med AI-teknik. Vi uppskattar om du meddelar oss om felaktigheter.
